Syftet med denna examensuppsats är spegla hur det kan vara att undervisa på ett Estetiskt program med bildinriktning på gymnasiet. Mina huvudfrågor har varit: Hur är det att arbeta som lärare med bild på ett Estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lärarna bildens roll i samhället? Vilka mål har eleverna? I min studie har jag intervjuat lärare om deras syn på sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jämförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lärarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lära eleverna se och förverkliga sina idéer.

Det här är en uppsats som behandlar ämnet estetiskt lärande. Fokus ligger på grundskolans tidigare år, då det är där en undersökning genomförts för att ta reda på hur pedagogers syn kring estetiskt lärande ser ut och hur de använder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar på med detta arbete är varför det är viktigt med estetiskt lärande, hur ett estetiskt förhållningssätt bemöts ute på skolorna samt om pedagogerna arbetar på ett estetetiskt sätt och i så fall hur. Undersökningen skedde med hjälp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat på min enkät är alla verksamma som lärare i förskoleklass till årskurs fem, eller fritidspedagoger.Det som framkommit under arbetets gång är att de flesta av mina informanter är positivt inställda till ett estetiskt arbetssätt då de kan se att ett sådant arbetssätt främjar elevers inlärning.

Elever på gymnasiet ska enligt styrdokumenten ha inflytande över sitt eget lärande och alltså över de lärandesituationer som finns i skolan. Att så inte alltid är fallet visar flera undersökningar, och även detta examensarbete, vars syfte varit att undersöka elevinflytandet på ett Estetiskt program, och i denna undersökning försöka gradera elevernas inflytande enligt en modell utarbetad av en konsult i inflytandefrågor. Syftet har också varit att undersöka hur elevernas inflytande gestaltar sig samt jämföra elevernas upplevelser med lärarnas intentioner vad gäller elevinflytandet. Undersökningen utgjordes av en noggrann granskning av styrdokument och rapporter gällande elevinflytande, av aktuell forskning, samt genom enkäter till alla elever vid ett Estetiskt program på en skola i norra Skåne. De deltagande lärarna intervjuades.

Syftet med denna undersökning var att undersöka på vilka sätt estetiskt lärande kan inverka på dyslexiproblematik hos barn. Studien hade också till syfte att ta reda på vilka olika sätt pedagoger arbetar med barn med dyslexi och vilka olika arbetsätt inom estetiskt lärande det finns för att utveckla barn med dyslexi.Jag var intresserad av att se om estetiskt lärande påverkade barnen med dyslexi i skolan. Jag har nyttjat tidigare forskning, litteratur och intervjuer med tre pedagoger ute på fältet för att får en större uppfattning och kunskap om ämnet. Jag följde mina forskningsfrågor genom studien för att få fram ett tydligt resultat som möjligt..

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om specialpedagoger använder sig av ett musiskt/estetiskt förhållningssätt till lärande för att underlätta inlärningen för elever med koncentrationssvårigheter. Med musiskt/estetiskt lärande menar vi att hela kroppen är integrerad i lärandet och att olika uttryckssätt möjliggör tillägnandet av ny kunskap. Vår tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men på grund av få tillgängliga informanter så har vi även gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska området. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktär. Genom intervjuerna har pedagogernas syn på koncentrationssvårigheter och musiskt/estetiskt lärande och dess koppling synliggjorts.Vi har även studerat läroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lärande i skolan där det står att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov och att de har rätt till att få använda olika uttrycksformer för kunskap.?Ingenting är mer orättvist än att mäta alla med samma mått? (Modern Barndom, 2004:8 s.10).Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lärande förekommer i våra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvårigheter men det är ett förhållningssätt till lärande som samtidigt kan försvåra för dem.Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vår text för att vi anser att barn är en ställning de yngre individerna alltid har men elever är de endast i skolsituationer.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Syftet med vårt examensarbete var att söka efter motiveringar som belyser de estetiskt - praktiska ämnens bidragande del för en allsidig utveckling av hela hjärnan. Vi ville undersöka rektorernas syn på balansen mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, samt hur de ser på elevers kunskapsinlärning. Vi använde oss av litteraturstudier och enkätfrågor i vårt arbete. Vi har även följt mediadebatten för att kunna spegla samhällets syn på skolfrågor inom ämnet. En enkätundersökning genomfördes med rektorer i grundskolans senare del.

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur elever och deras lärare värderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som ämne och metod och jämför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har på ett kvalitativt sätt intervjuat fyra elever i en årskurs fem samt deras lärare för att analysera resultatet utifrån urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frågeställningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mätbara ämnena som viktigast och ser främst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas främst som retorisk färdighetsträning där fokus på resultat skuggar arbetsprocessen.

Syftet med föreliggande studie är att utforska vad några sångelever på Estetiskt program på gymnasiet anser motiverar dem under sånglektionerna. Metoden som använts är kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever vid det estetiska programmet har intervjuats om deras motivation relaterat till de sånglektioner de får på respektive skola. Det teoretiska perspektivet som studien baseras på är ett motivationspsykologiskt perspektiv. I resultatet presenteras temat Att känna sig ?bra? som summerar informanternas berättelser om den ökade motivation de upplever då de känner sig bra på att sjunga.

SAMMANFATTNING Elever som går Estetiskt program med inriktning animation, har flyttat till Eksjö från hela landet eftersom det är riksintag. Hur går det då för dessa elever som ger sig iväg hemifrån redan vid 15-16 års ålder? En del flyttar långt, och har bara möjlighet att åka hem under de längre loven. Andra behöver inte flytta lika långt och kan utan problem åka hem varje helg. Under min praktik på Eksjö gymnasium såg jag att flera av dessa elever har problem med sin situation. Kan det vara deras separation från hemmet och den stora omställning detta kan föra med sig, som var orsaken till problemen? Finns problemen i större utsträckning hos de elever som flyttat ?långt? jämfört med dem som flyttat ?kort?? Kanske finns det andra orsaker till problemen. Det kanske kan vara så att en del elever ser en chans att komma hemifrån genom att söka ett program med riksintag, vilket kan betyda att man inte har det genuina intresset för detta program.

Vårt examensarbete behandlar grupprocesser i ett tematiskt grupparbete. Vi ville se vad som hände med barnen i det estetiska temaarbetet och hur de utvecklades i ett estetiskt avseende. Därefter önskade vi se om en av de rådande teorierna om grupprocesser stämde i vårt arbete med cirkustema i en förskoleklass om 12 barn. Teorin om grupprocesser vi har använt oss av är FIRO - teorin av Will Schutz. Som grund för vår analys har vi använt oss av observationer av både Anja som observatör och Cecilia som deltagande observatör, där vi har ställt våra observationer mot varandra.

Algoritmer för vägplanering används ofta i dataspel för att navigera datorstyrda enheter. En av de vanligaste algoritmerna som används i samband med vägplanering är A* algoritmen, som kan användas för att effektivt hitta den kortaste vägen mellan två positioner i spelets nivåer. Algoritmen har dock inget stöd för att producera estetiskt tilltalande vägar, vilket kan leda till att spelets enheter rör sig som robotar genom spelnivån.Detta arbete tar upp och analyserar algoritmer som kan användas i kombination med A* algoritmen för att göra vägarna rakare, mjukare och mer direkta. Algoritmerna implementeras i ett program där deras minnesanvändning, tidseffektivitet och väglängd beräknas när de körs genom en spelnivå med väggar och hinder.Resultaten från slutet av rapporten visar att de estetiskt förbättrande algoritmerna kan implementeras för att göra stora förbättringar av A* algoritmens estetiska prestationer, utan större påverkningar på A* algoritmens minnesanvändning, tidseffektivitet och väglängd. Resultaten från både produkt och utvärderingen skulle kunna användas i framtida spelprojekt..

The aim of this thesis is benchmarking of the program, based on dynamic programming, that earlier was written to imitate the production planning at TSS.This thesis starts with a chapter about the construction of the DP-program, a shorter description of one and each of the program parts and also a list over the in- and output data in each program part. The DP-program consists of six linked MATLAB-files that together produce an optimized production plan for the different planning groups at TSS. The program reads in and reformat the given data and optimize the production of the articles in one group. Finally it compounds all article production plans and give us a production alternative.After running the program with new data the result shows, resembling with previous results, that TSS could be able to make some distinct cost-savings. According to the program, a 50 % decrease of TSS production costs is possible. .

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina föräldrar som bor kvar i orten, på tidig vår 2010 fick reda på att huset skulle bli korallrött har detta numer blåa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att på ett vetenskaplig sätt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats är att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom två olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrån inventeringar, observationer, intervjuer och innehållsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

Min tanke bakom undersökningen är att betygsättning och olika former av bedömningssätt är frågor lärare måste ta ställning till i utövandet av sin yrkesroll, från ett makt- och elevperspektiv. Som lärare har man makten att öppna respektive stänga dörrar för elever, då betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frågeställningar är: Vad berättar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska ämnen? Hur beskriver medieelever att betygsättning inverkar på deras självbild? Mina informanter går i årskurs 3 på en medieinriktning, på ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer där de reflekterar kring att få betyg i media-estetiska ämnen.